Då jag har fått en del nya besökare så tänkte jag berätta lite om Simona, eftersom jag nämner då och då att jag varit ute hos henne.



Simona är ett 18 årigt arabsto som ägs av en Kvinna i Järna. Jag började rida henne för ca 2,5-3 år sedan. Då hon inte är den lättaste att rida så har jag än inte hittat alla knapparna, men jag har lärt mig något otroligt mycket på henne! till en början var jag ute hos henne varje dag då det bara varit jag som rider henne. Detta beror på att ägaren även har Simonas avkomma, Timjan som nu är 8år. hon hinner inte med att hålla igång båda hästarna så det har blivit att Timjan är hennes och Simona "min". Skolan tog mer och mer tid och jag hann inte ut till simona lika ofta som jag velat och tappade även motivationen till att fortsätta, men det blev iaf en tre dagar i veckan. Vilket resulterade i att hon stod resten och var väldigt pigg och jobbig när jag skulle rida ut på henne. Då hon har hästarna hemma så är det lite brist på träningsmöjligheter. Det finns en liten ridbana som fungerar jätte bra, men känns som om man skulle behöva en större ridbana för att verkligen kunna jobba ordentligt. och på vintern så blir det väldigt segt att bara rida ut, men man får ta det som det går...

Då hon är ett envist sto så går det heller inte att åka transport med henne, suck! så om man skulle träna på riktigt så får man rida till ridskolan vilket tar en stund och det är svårt att tajma in med tider då ridhuset är ledigt...



I vintras kände jag att jag ville göra något annat. Missförstå mig inte nu, jag tycker verkligen om Simona jätte mycket, men jag har på senare tid känt att jag vill komma vidare med min ridning. Jag fick då ett erbjudande att börja rida Fendi, en 4 årig Valack på ca 174cm i mkh. Han är inriden under sommaren men sedan har han endast blivit hanterad från marken och riden lite då och då. Mitt uppdrag nu är att utbilda honom med hjälp av hans ägare då jag inte kan något om utbildning av unghästar. Jag ser detta som en stor möjlighet, för nu när jag lär mig hur man går tillväga när man utbildar hästar så bättrar jag på mina kunskaper och kan göra det igen med en annan häst!



Men då jag inte kan släppa Simona helt så åker jag ut lite då och då för att ta en härlig ridtur! och nu kan jag njuta av mina ridturer, hur förjävlig hon än är så tycker jag bara att det är roligt! i höstas och i vintras innan jag "slutade" så blev vi bara osams när vi var ute och red. kändes som om vi kände varandra för bra. Jag blev irriterad på de där småsakerna som jag inte kunde fixa och hon visste precis hur hon skulle komma undan. Genom att sticka iväg i full galopp! ;)