Tog detta från dressyrmupparna, tyckte det var lite roligt att läsa om alla fördomar som finns inom ridsporten. En hel del stämmer ju faktiskt! ;)

Dressyrryttare
Rider aldrig ut
Rider alltid med skarpa bett och sporrar
Är rädda för att hoppa
Det dyraste är det bästa
Är bitchiga och otrevliga
Ser ner på de som tävlar på lägre nivå
De tycker att Pikeur är det ända rätta och ingenting annat
De älskar att rätta andra, men klarar inte av att själva bli tillsagda
De älskar att skryta om tävlingsframgångar och hur hög ridbarhet deras hästar har


Hoppryttare:
Rider aldrig dressyr och tycker att det är tråkigt
Är märkes fixerade
Rider alltid hästen bakom lodplanet, när de väl rider hästen i form
Kan inte rida utan en massa hjälptyglar och speciella bett
Är oseriösa och flummiga
Kan inte sitta i en dressyrsadel och måste alltid ha korta läder
Bryr sig bara om hinderhöjden

Isisryttare:
Tycker att deras gren är den allra svåraste bara för att de har två extra gångarter
Islandshästen är den enda rätta rasen som alla borde ha vilken gren de än rider
Ryttaren är 2 meter lång och väger på tok för mycket

Ponnymammor:
Blir galna när det inte går bra för deras barn
Står inne på framridningen och gapar
Är alltid griniga
Stammisar i sekretariatet 
Älskar att skryta om sina barn och ger blickar till de ryttare som rider bättre än det egna barnet

Travmänniskor:
Tänker bara på pengarna hästen ska springa in
Kuskarna är arga gamla gubbar 
De selar och spänner hårt 
Lägger sig bakåt i sulkyn och sliter om hästen galopperar

NH/trick/horsemanshipmänniskor:
Älskar att leta fel och påpeka hur man egentligen borde göra för att lösa problemet
Tror alltid att de vet bäst
Tycker att alla som rider är djurplågare
Deras sätt är det enda rätta
De måste använda sig av godis

Ponnyungar på hopptävling:
Låter mamma gå banan.
Hoppar på fart.
Rider med pessoabett, martingal och vill så gärna hoppa fram med gramantygeln på.
Måste ha GPA och Tretorn samt matchande luva, schabrak och skydd i en cool färg för att sticka ut, dock har alla det.

Gymkhanaryttare:
Har alltid pyttesmå ponnysar.
Rider alltid med pessoabett.
Ponnysarna är gamla och ouppfostrade.
Skabbig utrustning.

Ponnyungar på dressyrtävling:
Gråter på framridningen om hästen inte kröker på nacken.
Kan inte reglerna på framridningen, speciellt inte högerregeln.
De kan inte avgöra hur ritten var förns de sett procenten, utifrån det bestämmer de hur det gick, och vad som gick bra eller dåligt. Vann de gick det självklart sååååå bra, blev procenten dålig var också ritten dålig, trots att de var nöjda innan de såg resultatet.

Ridskoleryttare:
Det är viktigt att vara den bästa skötaren.
Jofahjälm, gummiridstövlar, säkerhetsväst och tygvantar med noppror.
Kan inte rida en häst på tygeln.
Hatar teorilektioner.
Försöker alltid vara först på plats innan lektionen för att få välja häst först.
Blir jättesura när någon annan rider sköthästen.
Hatar att smörja.

Ridtravare:
De lär sig inte att fatta galopp, och gör de det tar de alltid vänster.
De skänks bort gratis eller säljs för en liten summa när de inte duger på travet.
Köps av orutinerade ryttare som tar "det billigaste" dom kan hitta.
Kan inte gå i form.
Rids med pessoabett och graman.

Ponnypappor:
Kör, bär och betalar.
Dagens problem är hur man ska parkera för att snabbast komma från tävlingsplatsen.
Tillbringar dagen i kafeterian.
Tycker att alla hästar är jättefina och blandar ihop sitt barns ponny med någon annans.


Skogsmullar:
Älskar Börjes.
Tycker att allt förutom att rida i skogen är fel, fel och fel.
Rider alltid med bomlös sadel.
Tycker att ridstövlar är överskattat och obekvämt.
Rider alltid utan nosgrimma eller bettlöst.
Bekvämlighet kommer alltid före utséendet.
Har alltid bruna/mörkgröna kläder till både sig och hästen.
Låter alltid hästen vara "fri" och rider den aldrig i form.