Red ut tillsammans med Eva idag, hade martingal + nosgrimma på simona och hon gick klockrent! vi travade långa sträckor och sen kände jag att jag ville prova galoppen (därför jag tagit martingal + nosgrimma) och hon brukar ju alltid sticka med en gång + att hon gapar så det blir ingen effekt när jag tar i munnen på henne.

men idag när jag fattade galopp så var hon helt lugn, hon försökte inte änns lägga sig på eller streta emot, hade typ ingenting i handen, Timjan kom upp jämsides med oss och det har ALDRIG hänt förut för då har simona flugit iväg för länge sen! men hon förblev lugn och de kunde galoppera bredvid varandra, men sådan jävla härlig känsla. jag kan inte beskriva hur lycklig jag var den studen, blev alldeles varm inombords och kände lyckoruset!

Sen när vi vände och galopperade hemåt så blev hon mkt hetsigare, men hon lyssnade ändå på ett helt annat sätt. Timjan gick upp och la sig jämsides igen, Eva kunde inte hålla henne bakom. När Timjan väl drar så blir hon som en älg som bara biter tag i bettet och älgar iväg! jag kände att simona la in en högre växel, hon tänkte INTE hamna bakom. ingen av oss kunde bromsa hästarna. Timjan sket i att Eva tog i henne och Simona måste man vända tvärs över vägen. men tillslut så släppte jag på Simona så vi kom framför och kunde då göra min vändning ;) men trots att de tävlade lite mot varann så hade hon ett helt annat lugn än vanligt! Men Timjan var så fräck, för när de låg jämsides så började hon sparka mot Simona, hon träffade inte och Simona brydde sig inte ett dugg. men Timjan visste nog inte hur hon skulle bära sig åt, hon har aldrig varit i den där situationen förut :P

vet inte om det var någon som orkade läsa det där långa, men det blir alltid väldigt långa beskrivningar på våra turer ;P annars får man ju inte med allt man vill säga! :D